MIn ängel , mitt barn .

Nu är det ganska snart exakt 1 år sedan jag såg min lilla dotter senast. Reflekterade ikväll över tiden som har gått , , så mycket har hänt och så många ggr man gått till sängs och reflekterat över att den gångna dagen blev något helt annat än det man trott när jag vaknat på morgonen.

Ofta så har det varit mycket givande o berikande dagar , dock alltid där inne så kommer tankarna krypande , tankar om vad hon gör.. om hon oxå ligger vaken och funderar , hur reagerar hon när hon hör eller ser eller känner något som påminner om mig ? .. för det mesta så känner jag en dominerande känsla av stolthet och trygghet i att jag vet att en dag så kommer vår kärlek att segra och att vi kommer föras samman igen.
Längtan efter att få hålla om henne och klappa henne på kinden och få henne att skratta är ibland så omvälvande att jag blir yr och man nästan tappar greppet och rumsuppfattningen. Givetvis bär man på en smärta , sorg och saknad . Ibland känns det nästan som om jag sörjer en avliden.. ena stunden så kan man bli upprymd och glad över att det faktiskt finns hopp , att livvet är inte slut och att det "bara" gått ett år. Jag är ju bara 32år o hon är inte ens i tonåren ännu.

Men det är just där man börjar se tiden som gått , papper man läser om hur saker o ting står till,, då väcks paniken och oron . Känslan av att jag måste agera omgående och att ingen tid går att förlora gnager i sinnet och man börjar leta efter trådar att dra i . Det måste finnas något man kan göra..någon man kan ringa.. något man kan skriva eller vad som helst.. som man kan tro uppbringar ett händelsemönster som i slutet leder till att harmonin och kärleken ska få flöda fritt.

Man testar verkligen sitt sinne genom att lida saknad och sorg i sitt hjärta , man kan i mångt och mycket påstå den enes sanningar som lögner och sin egen sanning som den raka motsatsen till den andres lögn... men man kan inget göra annat än att vila sitt hopp , sin tro och sin tillit till den sanning som man själv bär. Jag vet i mitt hjärta och själ hur sanningen är beskaffad. Jag vet att för eller senare så faller alla murar och monument , endast det naturliga och av naturen skapt har kraft att bestå ,, sanning och kärlek ,, önskan och längtan av att få frodas är det som driver allt "framåt" -växter , djur och människor växer och livnärs på livsglädje och energi.
Jag litar på att det skapade jag lever i är beskaffat på samma grunder som det övriga , mitt hjärta sviker inte , mitt älskade barn finns i mitt hjärta varje slag , i min tanke leds jag hela tiden till dig och mig tillsammans. i mitt hjärta är vi redan tillsammans , där har vi aldrig varit ifrån varandra. Du min ängel bor inom mig för evigt och alltid. Jag är stark och jag sviker inte en tum , jag ska bygga en värld vackrare än den dyraste och mest polerade diamant , i vår värld är skruvar o muttrar gjort av det finaste guld.. och tröskeln in i mitt hus som är oxå ditt ,,där är tröskeln smid i den finaste materia som universum uppbringat. Jag finns här , endast en tanke bort. " Amor vincit omnia "

" Pappa "