ett brev till en superhjälte ..

Många tankar flyger genom mitt huvud.. minuterna går och ibland har flera timmar gått.
Jag hemsöks av tankar som liknar filmer om hur jag skulle vilja göra eller säga i en kommande framtid..rättegångar och utredningar..

men framför allt så fantiserar jag om vad jag skulle vilja göra tillsammans med mitt barn ,,, jag har en ide` om att på något sätt stoppa tiden så att vi inte blir störda av tiden så vi kan göra allt så länge som vi vill. först kan vi ligga i sängen på morgonen och mysa och prata, kittlas o busa .
Sen gå upp och göra en sån där ”barn” frukost .. med en liten mini yoghurt o en skorpa med smör o ost . . o lite o`boy. Några äppelklyftor med kanel på. Medans jag sitter bredvid och dricker lite morgon kaffe och vi tittar på typ Svampbob eller nått annat toksnurrigt barnprogram , o hon skrattar så där härligt barnsligt som hon alltid gör när svampbob och patrik ” Sjöstjärnan ” säger roliga kommentarer.
Sen när dom där engelska barnprogrammen börjar .. som alltid handlar om några på en ö som bråkar om något.. när det börjar så går vi o tar på oss kläder o borstar tänderna och sätter på lite cool musik som vi båda gillar .. typ Jay smiths variant av Like a prayer.

Sen ringer hon upp någon rolig kompis som vi sen åker och hämtar senare efter att vi varit i sthlm och fikar gröna marsipan bakelser,shoppar runt på NK o gamla stan .. där köper vi också badkläderna som vi ska ha när vi drar till badpalatset Gustavsvik med hennes kompis. Där åker vi forsen tillsammans och jag kan torka av hennes ansikte från vattnet när hon kommer upp över ytan,, samtidigt som hon spruttar ut massa ur munnen  hon gör alltid så..eller sätter massa vatten i halsen och hostar o skrattar samtidigt. Jag hjälper den där lilla vackra människan fram genom olika strappatser och värmer henne med hennes handduk när vi väntar på korv m. pommes o hennes kompis sitter bredvid med en slush o garvar när hon spelar apa i min famn och är blå om läpparna för att hon envisats om att bada i utomhus poolen för mycket. Efeter maten leker vi kurragömma i flera timmar på G.vik tills vi till slut går upp. Vi köper varsin läsk och har i bilen sen kör vi hem kompisen och åker hem o duschar av oss klorvattnet och busar runt . Hon leker kanske med någon docka eller litet djur eller så medans jag kollar mailen på FB och bokar biobiljett inför kvällen. Sen tar vi cykel och tar oss upp och köper popcorn o dricka o lite choklad.. typ marabou mjöklchoklad som blir lite smält o kladdig på fingrarna.. Sen burrar vi ner oss högst upp i salongen och kikar på filmen ..och flera ggr under filmen så sneglar jag på min lilla dotter för att se om det verkligen är hon , blir fylld av glädje i hela kroppen o ser när hon är alldeles borta av spänningen…tills någon gör något roligt i filmen och hon gapskrattar istället  hon är så söt när hon gör det . Vackra unge. Sen efter bion så är vi hemma och har haft massa mer mys o skoj o vi ligger i sängen igen och hon ligger intill mig vid armhålan och lyssnar på när jag försöker göra en saga till en bioliknande känslo upplevelse och förställer rösten o fjantar mig.. så hon nästan blir piggare istället.. det råkade alltid bli så.. sen släcker vi och hon ligger intill mig och vi små pratar lite o sen somnar hon i min famn och jag ligger och lyssnar på hennes andning,, tills hon vänder sig om och mumlar o sover vidare.. då ska jag gå upp och göra föräldra saker .. men då brukar jag vakna ur fantasin och inser att det just bara var en fantasi..
jag har inte min dotter hos mig här. Jag har inte fått hålla om henne eller ens sett hennes ögon sedan början av mars… och mitt sinne fylls av ilska och hopplöshet ..

jag börjar i mitt huvud försöka greppa mig själv och sansa mig så inte en dag till ska gå åt till att vimmsa runt i tankarna och vara ett känslovrak. Ibland när jag rör mig ute blansd människor och ser barn med sina pappor så vill jag bara gå fram till dom stoppa dom och ta pappan åt sidan o säga till honom att aldrig nånsin ta sina stunder med sitt(sina barn förgivet. För smärtan att inte få vara delaktig i sitt barns liv och få ta del av den kärlek som förmedlas mellan föräldrar och barn..den smärtan min vän den smärtan är den värsta smärtan jag känt i hela mitt liv. Och jag har känt smärta många gånger ,, inte ens en bortgång av en anhörig kan ens mäta sig med saknad av ett barn .
Jag kämpar på många sätt för att få vara pappa till min dotter nu , men den tungsta kampen är inom mig. Att hålla ihop och inte falla för allt som får mig att vackla , att gå upp , göra mig iordning gå till jobbet och ta tillvara på det vackra jag har nu, utöver mitt barn. För jag vet att jag en dag kommer få träffa henne igen. Till dess får jag nöja mig med fantasier och minnen .

Just nu sitter jag själv och funderar på om jag ens ska publicera det här.. gillar du inte det här så ber jag dig hålla det för dig själv , för på nått sätt känns det här bra. . kanske en dag så klickar hon sig fram till det här och läser mina ord … eller att någon superhjälte läser det och använder sina super krafter och ser till att rättvisan och kärleken får komma fram … jag ber om en superhjälte nu ! Gud snälla är du där..skicka en super hjälte.. jag blöder i mitt hjärta av längtan efter mitt barn.. jag vill inte ha det så… jag tänder ett ljus i mittt fönster inatt så att du hittar till mig , med henne. Mvh Ronny